Att ha världens bästa chef…
May 11th, 2008
Det har varit en tuff tid på jobbet, som avslutades för min del idag. Våra gäster återvänder hemåt i morgon bitti och jag ska försöka återgå till ett mer normalt arbetsliv.
3 tuffa månader av handledarskap och språkförbistringar och kulturkrockar! Innan dess en förberedelsetid där jag kände mej utlämnad och famlade efter andras kunskaper och erfarenheter, och inte fick så många svar.
Nu är allting över, jag har vuxit som person och i min yrkesroll. Jag har lärt mej en massa, och den mesta kunskapen är inte så konkret, men jag ska försöka att konkretisera vartefter och samla min erfarenhet och ge vidare till nästa års handledare, så snart de är utsedda! För jag hoppas att de blir två som får dela på uppgiften!
Ikväll var det avskedsparty. Man har kunnat läsa i tidningen att jag har lärt mina stipendiater att sticka, och för den enes räkning blev det en färdig halsduk som bars med stolthet hela dagen idag!
Den andres kamp med stickorna (eller mot??) vet jag inte så mycket om. Jag hoppas att mina 3½ebenholz-dominostickor lämnas hos värdfamiljen.
Iaf. Chefen höll tal för mej! Och jag fick present som han hade valt och köpt alldeles själv.
Och förstår ni nu att han är världens bästa??
Eh - han blev lite ställd när jag kände igen omslaget… purpurfärgat silkespapper och spetsar!
… och jag blev lite ställd, rörd och överlycklig när jag såg innehållet!
Sa jag att jag har världens bästa chef? Och numera också massor av sticktid!
