“Det bästa med att vara sjuk är när man blir bättre och känner skillnaden”
Jag är verkligen på bättringsvägen, men kanske inte så som jag trodde i morse. Då gjorde jag stora planer för hela dagen.
Jag har inte stickat nåt än, men jag har heller inte sovit idag.
Tack för all uppmuntran!
Nu åker jag till en kompis och stickar, bara för att jag kan!
Happy days are here!
Det har varit en tuff tid på jobbet, som avslutades för min del idag. Våra gäster återvänder hemåt i morgon bitti och jag ska försöka återgå till ett mer normalt arbetsliv.
3 tuffa månader av handledarskap och språkförbistringar och kulturkrockar! Innan dess en förberedelsetid där jag kände mej utlämnad och famlade efter andras kunskaper och erfarenheter, och inte fick så många svar.
Nu är allting över, jag har vuxit som person och i min yrkesroll. Jag har lärt mej en massa, och den mesta kunskapen är inte så konkret, men jag ska försöka att konkretisera vartefter och samla min erfarenhet och ge vidare till nästa års handledare, så snart de är utsedda! För jag hoppas att de blir två som får dela på uppgiften!
Ikväll var det avskedsparty. Man har kunnat läsa i tidningen att jag har lärt mina stipendiater att sticka, och för den enes räkning blev det en färdig halsduk som bars med stolthet hela dagen idag!
Den andres kamp med stickorna (eller mot??) vet jag inte så mycket om. Jag hoppas att mina 3½ebenholz-dominostickor lämnas hos värdfamiljen.
Iaf. Chefen höll tal för mej! Och jag fick present som han hade valt och köpt alldeles själv.
Och förstår ni nu att han är världens bästa??
Eh - han blev lite ställd när jag kände igen omslaget… purpurfärgat silkespapper och spetsar!
… och jag blev lite ställd, rörd och överlycklig när jag såg innehållet!
Sa jag att jag har världens bästa chef? Och numera också massor av sticktid!
Jag fick så fina rosor häromdan! Idag har de fått nytt vatten och lite nya snittytor och de är fortfarande pigga och vackra!
*
Törnrosa sov i hundra år… själv har jag sovit 12 timmar två nätter i rad nu. Säkert åstskilligt kvar av minus på sömnflexen, men det känns gott!
*
Vi ska umgås med vänner ikväll och jag funderar på vad jag ska ta med mej till bordet. Jag har nästan lust att baka något! Och sen finns ju de där som lever av att baka åt oss andra…!
Garnet köpte jag före påsk hos Maria, i hopp om några påskiga finmuddar.
Men i verkligheten så blev det inte så, och sen hittade jag ett fint halspynt hos Anna som ledde mej vidare till Himmel, se havet som hade beskrivningen.
Gott med ett snabbt projekt och nånting som blev klart på en eftermiddag och en kväll.
Ett nystan Silk Garden Lite och stickor 4,5 (dominostickor i rosenträ)
*
Igår satt jag med några kära vänner och stickade. Ett stort äntligen för mej som knappt tagit i en stickning på två veckor! Och därför var det gott att jag hann så långt, hela 120 cm! Andra kom några ynka cm på en sjal, några fler cm på en kofta, men det fanns de som repade upp också. Nåja, stickning ÄR ingen tävling, förutom på Knitbattle!
Vi roade oss också med att böja det danska ordet snipp. Och gladde oss åt härligt väder och spännande kakor! sånt som gör en söndag go, helt enkelt.
