Det är en kylig septemberkväll. Två mörkt klädda kvinnor hastar över ett torg i en mellansvensk stad. De småpratar och går med bestämda steg in i en gränd och senare ut i en mörk park.
De tar sikte på en bil parkerad invid ett hus. Ser sej om och hälsar på några förbipasserande.
När kusten är klar öppnas bakluckan, och de börjar studera några plastpåsar med vitt innehåll. De klämmer på varan och granskar den hårt. Öppnar påsarna och luktar och känner på innehållet. De verkar vara nöjda med vad de ser, men så lägger de ner påsarna igen, stänger bakluckan och tar avsked. Den ena kvinnan slukas upp av parkens mörker, den andra sätter sej i bilen och kör försiktigt därifrån.

*

Våra creampack av colinettegarn har kommit. Om jag hade varit hemma när Schenker var här, så hade det gått på drygt två veckor.
Vi har fått fluffig ull och tunn mohair, garner i bomull/viscose som vi med glädje stickat av tidigare och garner vi hört talas om men inte testat. Och några få härvor som vi inte hade en aning om att de fanns.
Vi är nöjda, lätt att köpa online, smidig leverans (till dörren eller hämta på macken öppen 6-24), bra blandning, bra pris. Kanske var garnerna “vitare” än vi tänkt oss med begreppet “cream”. Nu ska bara härvorna få rätt ägare!

2 Responses to “Skumma affärer”

1. stickorren
   September 28th, 2007 08:43
   1

   Det är mycket skumt som kan försigå i mörkrets skugga!

2. knitmarie BM
   September 29th, 2007 21:58
   2

   Skumt må jag säga!
   Men är man beroende, så är man.

Leave a Reply