Jag åt aldrig någon squash-pizza i Rom, men idag har jag bakat en.
Ernst gjorde en med potatis på i TV häromdagen, så det här är en mix;

Klappa ut en pizzadeg på en plåt, pensla den med olivolja och strössla med rosmarin.
Skiva potatis och squash tunnt och lägg över i fina rader. Pensla med lite olivolja, och strö över flingsalt och kanske lite ost. Grädda till trevlig färg och aningens knaprigt i potatiskanterna.

Som sagt var, jag stickar inte alls bara sjalar. Här är mitt livs första barntröja!

Den blå sjalen är klar. Den mäter ca 200×50 cm och är mestadels stickad i Rom!

Jag funderar nu på avslutningen, ska den ha fransar på kortsidorna, på ena långsidan eller tofsar i 4 hörn?

Det är Warp&Wäfts finska öglemohair, stickor 7. Jag har stickat ett rutmönster, som jag iaf ser själv.

Jag har burit med mej min stickning varje dag. Mycket gående på kullersteniga gropiga gator kräver många raster.
Mitt resesällskap drack en stor cappuchino när jag valde en snabb espresso. Se där, så fick jag ett par varv gjorda till romarnas munterhet. De stackarna är tydligen inte alls vana vid att folk sitter och stickar hos dem!

Efter en del promenerande i jakten på adresser, och en hel del grävande i hyllorna (vilket de inte gillar, men jag säger “jag är svensk” och gräver på!) så har jag fått med mej det här kilot hem.
Röd ull till en fuskpolo, kanske vill U ha en i det grönmelerade?
“Noro-färgad” ull till en halsduk
Vit ljuvlig ull/cashmere/silkeblandning till en omgång muddar
Duvblå meriono-angora som ska få randa sej med tidigare angorablandningar
ett blandfärgat bandgarn i blandkvalité som ska bli effekt i nånting, nångång.

Man åker inte till Rom för de billiga garnernas skull, men det är roligt att lära sej garnkultur i andra länder!

Så - det är dags för ett 4dagars maraton-garnspan i Rom.

Jag tar gärna emot spaningstips på SMS !

Idag har jag också monterat ett par muddar som hör ihop med sjalen från i våras.
Jag har freestylat efter sjalens mönster.

Present till ägarinnan som fyller i dagarna!

060328 Nu är den grå sjalen jag gjort för en kompis räkning klar. Blockad och torr och hänger nu fint på en galge och väntar på att få följa med till ett nytt hem.

Jag är förvånad att nånting så “tråkigt” (eeeviiigheeetsstickning) kunde bli så fint till sist! Och tråkigheten avtog när jag bytte stickor.

Garn, Mora redgarn, stickor 4 och beskrivning ur Land 17/2005.

Edit: Sjalen är levererad, och nya ägarinnan trallar på rätt bra hon med! Storleken blev perfekt, och tråket är som bortblåst.

Jag har lovat leftknitt ett recept, som ju alla kan få ta del av. Vi har inga plommon i år, men det där slår ju så olika. Du som har får göra ett par burkar att ge bort?

Dela 500 gr plommon och lägg i en hög skål. Kärnorna också. Och en kanelstång.
Mikra på full effekt under lock 7-8 min så att allt är “kokt”.

Fiska upp kärnorna och rör i 3-4 dl socker.
Mikra 10 min på 75% effekt.
Rör om.

Mikra 8-9 min på 75% effekt.

Klart! Häll upp i en nydiskad burk, låt gärna kanelstången vara kvar i marmeladen.

Blir det för löst kan du prova att ha kärnorna kvar ett steg till i micrandet när du gör nästa omgång.

Ullin virkade i våras en härlig sjal, eller snarare, ett antal härliga sjalar i alla möjliga färger. Och snart spred sej flugan. Nu har tom jag köpt virknål - tack Maria för vägledning! - och fått igång virkeriet - jättetack Ullin - och nu har jag gjort en rapport på egen hand och det bara funkar, och här sitter jag med tappad haka och undrar…

Garnet har jag tagit ur min Do-Redo-garnslåda, det fanns 4 bollar av samma färg.

Jo, jag har virkat förr. I slöjden skulle vi göra en grytlapp med bara stolpar. Inte blev den särskilt fyrkantig, och jag tror att mamma skilde mej från plågan genom att repa upp den och göra grytlappar i sin vävram.
I 20årsåldern virkade jag “runda små plättar” som mamma fick. De ligger under blomkrukor. Hon är så rar och har dem fortfarande framme!
Men - lm, fm och stolpar sitter iaf kvar i mina fingrar. Det var en stor glädje att känna, jo - jag kan ju!

En annan sak; det finns de som har åsikter om mej, mina sjalar och att det blir en del rosa. Men rosa är snyggt och det passar utmärkt i min garderob som är mest grå och svart. Så de så!

Jag har provstickat lite i den finska öglemohairen från Warp och Wäft. Det är ingen provlapp längre, utan ett sant WIP.
Dock omöjlig som TVstickning, man känner inte alls maskorna och om det ska vara räta eller aviga. Men i mitt soliga köksfönster fungerar den finfint på mornarna.